Flaskmatning

Flaskmatning

Vissa barn växer upp utan att någon gång flaskmatas, vissa barn flaskmatas alltid och vissa barn får både bröstet och flaska. Det finns situationer när flaskmatning är nödvändigt, antingen långvarigt eller temporärt. Med flaskmatning nedan menar vi både ersättning och bröstmjölk.

Det finns situationer när flaskmatning kan vara nödvändigt, t ex för prematurfödda barn och för barn som av olika orsaker är separerade från mamman, t ex vid sjukhusvistelse för mamma eller barn.

Det finns grundläggande skillnader i hur barnet äter från bröstet respektive från flaska. När barnet ammar måste barnet jobba mer för att få mjölken, mjölken kommer saktare och barnet stoppar och pausar emellanåt eftersom flödet styrs av sugandet. Det tar därför längre tid för barnet att avsluta sitt mål vid amning än vid flaskmatning.

Det tar ca 15 minuter innan hjärnan registrerar mättnad. Barn som får flaska och äter ivrigt äter klart på ett par minuter. Det gör att de ofta äter mer än de egentligen behöver. En överfull mage i kombination med en känsla av tyngd i matsmältningssystemet gör att barnet sover djupare och längre. Ett ammat barn sover inte lika djupt eftersom det har ätit mindre, vilket egentligen är lämpligare för en liten, känslig mage. Att inte sova lika djupt minskar också risken för plötsligt spädbarnsdöd.

Detta är den bakomliggande förklaringen till att vi hör föräldrar säga ”Han var så hungrig så han tömde hela flaskan på ett par minuter och sov sedan djupt och länge”.

Att barnet har fått i sig för mycket kan också leda till kräkningar, att de kräks upp en del för att det är för fullt i magen. Du kan försöka att förhindra detta genom att reglera flödet i flaskan så att det går trögare för barnet och tar längre tid att äta. Därmed hinner barnet känna mättnadskänsla och riskerar inte att äta för mycket, vilket är bättre för matsmältningen. På så sätt kan du också få flaskmatningen att påminna mer om amning.

Fördelar med stimulerad flaskmatning där tillflödet begränsas

  • Överbelastar inte barnets matsmältningssystem, vilket motverkar fetma.
  • Underlättar övergången från flaska till bröst igen om barnet har matats med lagom mängder utifrån sin ålder och storlek och är van vid det långsamma flödet.
Om barnet äter mer från flaska än han skulle gjort från bröstet blir det skillnad i vad mamman kan erbjuda och vad barnet efterfrågar och mamman kan behöva pumpa oftare för att skapa större mjölkproduktion.

För att summera: att reglera tillflödet vid flaskmatning är positivt för barnets matsmältning och ökar möjligheterna att återgå till helamning igen.

Hur fungerar metoden?

Mata barnet direkt vid signaler för hunger. Undvik att använda flaskmatning som ett sätt att lugna barnet om hen inte är hungrig, försök istället att lugna genom att bära, vyssja och vagga. Denna rekommendation går tvärt emot vad som gäller för ammande barn. Du kan alltid lugna ett oroligt barn genom amning som kan lindra smärta och obehag i magen på barnet.

För att hjälpa barnet att reglera flödet av mjölk från flaskan, håll barnet i mer sittande position med stöd för huvudet. Se till att du stödjer barnets nacke och huvud och inte belastar ryggen.

Använd en dinapp med litet hål så att flödet blir så långsamt som möjligt.

Lägg försiktigt dinappen mot barnets övre läpp. Det stimulerar barnets reflex att gapa och ta in så stor del av nappen i munnen som möjligt så att barnet inte bara har toppen av nappen i munnen.

Låt barnet suga lite på nappen utan att det kommer mjölk från flaskan, precis som barnet måste stimulera bröstet för att utdrivningsreflexen ska sätta igång. Efter några ”tomma sug” tippar du flaskan så att barnet får i sig mjölken. Vissa föräldrar är rädda att göra så här eftersom de tror att barnet sväljer luft som sedan orsakar gaser och ont i magen. Det stämmer inte. Gaser kommer av magsmältningsproblem, inte svald luft.

Under matningen kan du ta korta pauser genom att minska lutningen i flaska för barnet så att flödet blir långsammare och mer likt amning.

Låt alltid barnet bestämma när måltiden ska avslutas!

Lycka till!
Går det bra med amningen?

Går det bra med amningen?

Ibland önskar vi att barn kom med instruktionsmanual. Som nybliven mamma frågar du dig kanske; Har jag tillräckligt med bröstmjölk? Varför skriker barnet nu? Är han hungrig igen eller är det något annat...

Läs mer

8 saker att känna till om amning

8 saker att känna till om amning

Närmar du dig slutet av din graviditet? Då är detta för dig! Här kommer åtta saker som är bra att känna till om du planerar att amma ditt barn.

Läs mer

Kost för ammande mammor – del 1

Kost för ammande mammor – del 1

Även om det kan vara svårt att få tid mellan amningar och blöjbyten är det viktigt att äta bra. Barnet får sin näring från dig. Att du äter bra mat är viktigt för er båda.

Läs mer

Att välja rätt amningsbh

Att välja rätt amningsbh

Dina favoritunderkläder börjar bli obekväma. Magen och brösten får inte längre plats och bhn skär in. Det är dags att titta på gravidunderkläder som är bekväma och ger dig det stöd du behöver samt en amningsbh...

Läs mer